En helt makalös invasion av brankronad kungsfågel skedde i södra Sverige i helgen. En snabbsökning på rapportsystemet Svalan visar att arten rapporterats från drygt 60 lokaler mellan fredag och söndag, fördelade enligt följande: Skåne 24; Halland 7; Småland 1; Öland 21; Gotland 2; och Blekinge 5. På flera av dessa lokaler sågs fler än ett exemplar. I Skåne hittades 10 ex vid såväl Bingsmarken som vid Smygehamn, båda lokalerna belägna längs sydkusten. I Kåseberga på Österlen sågs ca 15 ex och Lindö udde i Blekinge kunde ståta med 10 ex. På Öland sågs 5 ex vid Hålsnäsdungen, Sandby skjutfält och från flera lokaler i våra sydliga landskap rapporterades fler än 5 individer.
Min fru och jag besökte södra Öland i lördags och såg brandkronad kungsfågel på tre lokaler. Helgens uppträdande torde vara smått unikt. Arten förekommer som häckfågel nere på kontinenten, främst i västra Europa norrut till norra Tyskland och södra Danmark. Årligen görs några fynd i Sverige, främst i april. Arten har spridit sig norrut under 1900-talet och rapporterades som häckfågel i Danmark första gången på 60-talet (Tjernberg, 2010). Första fynden i vårt land gjordes 1959. Därefter gjordes 80 fynd fram till 1975. Mellan åren 1975 och 1988 gjordes ca 160 fynd. Mellan 1990 och 1996 gjordes häckningsfynd i Skåne och arten betraktas numera som regelbunden men sällsynt häckfågel.
Den brandkronade kungsfågeln föredrar barrskog med stor inblandning av lövträd, till skillnad från vår vanliga kungsfågel som helst vill ha ren barrskog. Kanske blir den brandkronade en vinnare i ett varmare klimat, med en nordlig expansion av utbredningarna för flera lövträd. Även om isolerade företeelser inte kan ge något starkt stöd känns ändå helgens uppträdande som ett steg i denna riktning.
Referens
Tjernberg, 2010. Artfaktablad Regulus ignicapilla Brandkronad kungsfågel. Artdatabanken, SLU.
