Mitten av maj

Sångarna är en fågelfamilj som är obekant för många och det finns flera orsaker till det. De är små och ofta ganska anspråkslöst tecknade och de håller sig väl dolda i vegetationen. De är utpräglade insektsätare (även om några arter inte drar sig för att knipa ett bär emellanåt). Det gör att de måste ge sig iväg långt, till tropiska Afrika, för att hitta ett tillräckligt födounderlag för att klara vintern. Liksom övriga tropikflyttare medför detta att de kommer tillbaka till häcklokalerna i Nordeuropa sent under våren, när grönskan redan blivit frodig.

Två vanliga sångare, som ofta finns runt husknuten, är svarthätta (överst) och trädgårdssångare (underst). Får man se dem är de inte så svåra att känna igen. Trädgårdssångaren utmärker sig genom att sakna distinkta karaktärer och stöter mest i brunt och beige. Svarthättan har en svart (hane) eller röd (hona) hjässkalott. De båda arternas sång kan dock te sig likartad. Men om man lyssnar på dem några gånger på de pladdrande stroferna utmärker sig rösterna som två olika instrument som spelar samma melodi. Svarthättan har ett silverklart flöjtande och trädgårdssångaren ett lågmält pladdrande. Se länkarna nedan:

Svarthätta
Trädgårdssångare