Rödnäbbad trut (överst), dvärgörn av ljus morf och styltlöpare (längst ned) var några av alla häftiga fåglar vi såg på Mallorca.
Den rödnäbbade truten beskrevs som en av världens sällsyntaste havsfåglar i boken Skydda fåglarna (Schreiber, m. fl. 1988). Då var den globalt utrotningshotad och rödlistad. Under de senaste årtiondena har den ökat betydligt i antal. Det anses bland annat bero på att den gynnats av det icke hållbara fiske som bedrivs i Medelhavsområdet. Utanför Ebrodeltat i Spanien dumpas fiskrens och annat avfall överbord, till gagn för denna och andra havsfåglar. Över hälften av världens rödnäbbade trutar häckar vid Ebrodeltat.
Det födounderlag som fiskenäringen erbjuder är sannolikt av stor
betydelse. Men fisket, framför allt långlinefisket, utgör också ett allvarligt problem. Många havsfåglar dränks då de fastnar i långlinornas krokar. Jag nämnde i tidigare inlägg att fisket är ett hot mot den baleariska liran. Trycket på Medelhavets fiskpopulationer är stort. Vad händer när fisket effektiviseras samtidigt som dess omfattning ökar? Helt klart är Medelhavets ekosystem av känslig natur och noggrann populationsövervakning är viktig för att kunna hitta en hållbar fiskekvot. Kanske kan den rödnäbbade truten fungera som en indikator?
Idag klassas arten som nära hotad och har en världspopulation på drygt 20 000 par. Den häckar på klippöar och i Ebrodeltat på sandstränder. Den är i det närmaste endemisk i Medelhavsområdet och är fortfarande en exklusiv fågel och alltid ett uppskattat möte. Vi hade turen att få bekanta oss med den rödnäbbade på bara två meters håll på badstranden vid Port de Pollenca!
Dvärgörnen är en sydeuropeisk rovfågel som man ofta träffar på i kuperade landskap. Här lever den av smågnagare, reptiler och mindre fåglar. Den är i storlek ungefär som en vråk, men är närmare besläktad med hökörnen. En spännande aspekt hos dvärgörnen är att den förekommer i två olika morfer (faser), en ljus (bilden ovan) och en mörk. Morf, eller fas, är ett begrepp som ofta används om en tydligt urskiljbar färgvariant, som inte är knuten till kön eller geografisk utbredning. Den mörka morfen av dvärgörn kan vara till förväxling lik den bruna gladan som är vanlig i Sydeuropa. Men örnen saknar den ganska tydligt V-formade stjärt som den bruna gladan har. På Mallorca såg vi dvärgörn i den vackra Boquer-dalen och kring den spektakulära Cuber-reservoaren uppe i bergskedjan Tramuntana.
Styltlöparen är en riktig karaktärsfågel i flera olika typer av våtmarker. Med sina långa ben kan den vada i vatten som är för djupt för de flesta andra släktingar. En typisk Medelhavsart som är lätta att se och som dessutom är lätt att känna igen på sina proportioner, sin tunna svarta näbb och sin svartvita dräkt.
Referens
Schreiber, R.L., Diamond, A.W., Nilsson, S.G. & Ulfstrand, S. 1988. Skydda fåglarna. Streiffert, 384s.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar