Två hanar av bändelkorsnäbb. Övre bilden tagen 2011 och nedre bilden i år. Foton: Ola Österström
I fågelvärlden finns som hos många andra organismgrupper födogeneralister och födospecialister. Det som kännetecknar specialisten är att den är specifikt inriktade på en födokälla. Generalisten däremot är mer mångsidig när det gäller valet av föda. Talgoxen och grönfinken är två generalister som vid fågelbordet i hög grad tar vad de kommer över. Bland specialisterna märks flera ugglor som är specialiserade på lämlar (t.ex. fjälluggla) eller smågnagare (t.ex. pärluggla). En fågelgrupp där specialiseringen gått särskillt långt är korsnäbbarna. I Skandinavien finns tre arter av dessa utpräglade barrskogsfinkar. De tre arterna är specialiserade på kottar och frön av varsitt trädslag. Den mindre korsnäbben (som är vanligast) är knuten till gran, den större korsnäbben till tall och bändelkorsnäbben till lärk. Specialisterna är ofta vad man kallar invasionsarter. Det betyder att vissa år utvandrar dessa arter i stor omfattning, långt utanför det normala häckningsområdet, beroende på att arternas speciella födokällor sviker.
Bändelkorsnäbben har en nästan cirkumpolär utbredning, framförallt knuten till lärkförekomster i den nordliga taigan. Ett relativt litet antal par häckar årligen i norra Sverige och arten är inte ovanlig i Finland. Men det är i Ryssland som bändelkorsnäbben har sin huvudsakliga europeiska förekomst. Som en anpassning till sin speciella födonisch häckar alla korsnäbbar tidigt på säsongen för att pricka in barrträdens frösättning. Det innebär att korsnäbbarna börjar röra på sig tidigt, redan under högsommaren. Sommaren och hösten 2011 omfattades hela Sverige av en mycket stor
invasion av bändelkorsnäbb. Året därpå konstaterades häckningar ända
nere hos oss i Småland. I år har vi haft ett liknande uppträdande som under 2011. I Växjö har arten bland annat rapporterats från Kungsvägen vid Mariakyrkan och en liten flock finns fortfarande vid Evedal.
Sveriges ornitologiska förening (sofnet.org) rapporterar att första gången bändelkorsnäbben beskrevs i Sverige var 1786 i samband med en mycket stor invasion. Det förefaller även vara de omfattande invasionsrörelserna som etablerat den lilla isolerade population som häckar på den karibiska ön Hispaniola, flera hundra mil från artens övriga utbredningsområde.
Har du aldrig sett en bändelkorsnäbb så finns fortfarande chansen! Två karmosinröda hannar med karaktäristiska vita vingband lyser upp höstmörkret i lärkträden vid Evedal, likt granna julgranskulor. Du uppmärksammar dem lätt på lätet som kan liknas vid en tutande leksakstrumpet.
Bändelkorsnäbbens läte på Xeno-Canto
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar